Legenden om Sally Jones

 För någon vecka sedan missade jag min busshållplats och åkte ända ner till byn från skolan istället, Jag gick till biblioteket, efter att ha köpt lite ätbart. Jag skulle vänta tills pappa slutade, vilket blev någongång kring sex-sju, för han skulle göra något efter jobbet tror jag.

 

Hursomhelst, så älskar jag biblioteket. Jag tycker faktiskt nästan mest om det när jag är ensam. Jag plockade på mig bok efter bok, bläddrade i serieambum, lyssnade på en podd med hörlurar. Jag hittade en bok jag hade för mig att jag påbörjat, men insett att jag inte skulle gilla. Men nu var jag nyfiken igen, och jag tror faktiskt jag mindes fel. Riktigt fel.

Legenden om Sally Jones tar sin början en stormig natt i regnskogen, natten då en gorillaunge föds, gorillaungen som ska bli vår hjälte. Apor som föds när det stormar spås få en olycklig framtid, ett liv fyllt av sorg och missöden.

Början av gorillans liv är fridfullt. Hon leker och lever i regnskogen tillsammans med resten av gorillorna, helt ovetandes om vad komma skall. Tills en dag, då ett par tjuvjägare från belgien anfallar gorillaflocken och ungen blir fångad.

Ungen hamnar på marknaden i Léopoldville, där en turkisk handlare köper apan. Han ger apan sitt namn; Sally Jones. Så säljs hon vidare några gånger, hamnar hos Frau Schultz som lär Sally Jones en massa saker, på zoo, på en båt, hos en cirkus.

Wegelius tecknarstil är brickig och färgerna bleka; ljusblå, beige, blekröd. Ansiktena är avlånga, hans stil är onekligen väldigt personlig och unik. Den passar berättelsen bra, den passar det vemodiga och orientaliska. Jag tycker om den väldigt mycket, trots att färgerna inte riktigt faller i min smak.

 

Wegelius skriver så vackert och med så mycket kärlek om Sally Jones liv och äventyr. Om alla känslor den här lilla gorillan har, om ledsamhet, längtan, hopp, kärlek. han får så mycket att rymas  på så få sidor. Jag är väldigt imponerad.

Sally Jones får jobba i maskinutrymmet på en båt, blir vän med en orangutang, lär sig om maskineriet av en finsk sjöman. Den här boken är fylld av kärlek och livet, den är spännande, sagolik och berör mig djupt. Den är sorglig och vemodig på många sätt, samtidigt som den är fylld av hopp. Jag tycker om den något förfärligt, jag gråter faktiskt på slutet, inte för att det är sorgligt - utan för att det är så hjärtbristande vackert, fint, bra.

 

Nu har jag läst den två gånger - en gång för mig själv där på biblioteket, med musik i öronen och böcker omkring mig, en gång hemma i soffan, när jag lånat hem den, för mina småbröder. Som satt tysta och lyssnade igenom hela den 107-sidiga boken. Som sa att den nog var bra, lite konstig, men faktiskt väldigt bra, när den var slut och mina ögon fulla av tårar igen.

 

Fotograf: Lena Sjöberg

Den här boken är ett litet mästerverk, Jakob Wegelius är otroligt duktig och jag vill slänga mig över Mördarens apa direkt. Jag saknar dig redan, Sally Jones.

 

| Legenden om Sally Jones | Jakob Wegelius 2008 | Bonnier Carlsen | 107 sidor | alla åldrar |

 

Kaosutmaningen #1 Läs en bok med ett sjur på omslaget - avklarad!