Jag går dit du går



Av Nina LaCour
 

Handling från Rabén & Sjögrens hemsida: Den kvällen sa Ingrid till Caitlin: Jag går dit du går. Men i gryningen var Ingrid borta.

Ingrids självmord ställer hela Caitlins tillvaro på ända, hon är chockad, ensam och alldeles tom. Plötsligt känner hon inte igen livet. Ett liv utan konsten, skratten och musiken som hon delade med sin bästa vän.

Men Ingrid lämnade efter sig något, under Caitlins säng. I sin dagbok skrev hon om sitt avsked, bara till Caitlin. Dagboken blir ett sätt för Caitlin att komma igenom sorgen och att hitta tillbaka till en tillvaro hon står ut med. Sakta, sakta blir livet allt bättre, hon får nya vänner, och i korta stunder känner hon sig nästan lycklig.

Nina LaCours debutroman är otroligt sorglig, helt osentimental, men också full av hopp. Både Caitlin och Ingrid är karaktärer man bär med sig länge.

 

Omdöme: Jag började läsa "Jag går dit du går" igår ungefär halv tio och slutade idag klockan 02.20. man kan ju påstå att jag sträckläste den då. För det gjorde jag faktiskt. Den enda gången jag pausade var när mamma sa att jag MÅSTE släcka och jag gick och tvättade tänderna. Sen gick jag tillbaka till sängen, tänkte att jag faktiskt inte skulle läsa mer, pratade lite med Olivia på andra sidan väggen och började läsa igen, men nu släckte jag lampan, tog fram telefonen och använde den som lampa under täcket. För det här är en bok man vill sitta uppe länge och läsa! Det är ett tag sen jag läste en bok jag verkligen älskade, jag och "Saeculum" passade inte så bra ihop (mer om det i kommande recension), jag och "Själlös" passar inte ännu helt perfekt ihop och jag och "Uppgörelsen" matchade inte heller. Men jag och "Jag går dit du går" matchade från första meningen; Jag betraktar vattendropparna som faller från mina hårtoppar. Från första sidan var jag fast. Jag kunde inte slita mig. Jag ville hela tiden läsa vidare, det var som en drog, få veta hur det går. Det var inte så att boken var spännande, det är inte en sådan bok, men den passade mig. Jag älskade språket, handlingen, mänskorna, miljön...det var helt enkelt perfekt. Alltihop. När jag tänker efter var nog inte karaktärerna så speciella, samtidigt som de var det. Alla hade sin speciella charm, grej som de höll på med. Och jag älskar varenda en av dem. Ingrids och Caitlins gemensamma intresse var att fotografera, och det har en stor roll i boken. Och det tycker jag om. Musik har också en stor roll. Och en gammal bil och en gammal biograf.

 

 En sak jag märkte nu på efter hand är att jag inte tänkte så himla mycket på saker som man skriver om i recensioner, som språket, beskrivningar, karaktärer och så vidare. Jag bara läste. Nu när jag har börjat med det här bokbloggandet mera och får rec-ex och så så har det ofta blivit att jag tänkt en massa på vad jag ska skriva om boken när jag läser. Men det gjorde jag inte nu, men jag gjorde det nog nu också. Bara det att jag gjorde det när jag läst klart, jag låg länge efteråt och tänkte på den fantastiska boken jag just läst. Som var så perfekt. Och jag tror att det verkligen bevisar att boken var bra. För jag behövde inte tänka på allt medan jag läste, utan jag vet hur det var och minns det än.

 

 Jag tror jag gillar böcker om döden. Det låter ju lite konstigt, men de är ofta så fina och sorgliga och bra. ("Himlen börjar här" och "Förr eller senare exploderar jag" till exempel...) Jag skrev till och med en novell om förlust innan jag läst alla dessa fantastiska böcker, man skulle skriva om kärlek, och jag ville inte skriva om kärleken till en pojke, länge funderade jag på vad jag skulle skriva om. Så kom jag på att jag kunde skriva om kärleken till en syster, men systern skulle vara död (Man kan faktiskt läsa den här). Senare valde jag samma tema i skolan när vi skulle skriva en friskrivning om vad som helst, men vi skulle alla få dem färdiga och sen på ett omdöme av läraren. Då valde jag det temat för jag visste att jag skulle kunna få den färdig då, för alla mina andra friskrivningar är på hälft... (att jag just läst "Himlen börjar här" kunde ju också ha lite att göra med att jag valde det temat igen) Men tillbaka till den här boken. Ja, jag tror att jag tycker om dem för att de är så vackra och sorgliga och hjärtskärande fantastiska. Men också för att de handlar om hopp. "Jag går dit du går" var en sådan bok. Den var otroligt sorglig men så småningom började Caitlin leva igen och skaffa nya underbara vänner. Jag grät och log om vartannat. Och det var helt fantastiskt.

 

 Som sagt så matchade vi direkt, språket är bara helt underbart och jag kände med Caitlin. Jag kände en massa när jag läste. Trots att jag låg i min säng och försökte hitta en passlig ställning medan regnet öste ner där ute så var jag där Caitlin var. I Los Cerros eller var det var och byggde en trädkoja. Läste i Ingrids dagbok. Jag var Caitlin under de där fem timmarna och min bästa vän hade gjort självmord.

 

 Jag trodde att det bara skulle handla om sorgen efter Ingrid. Men det handlade också om glädjen. Om kärleken. Om en gammal biograf. Och alltså, snälla mänskor, om ni är av den sorten som bara läser en bok per sommar, så låt den boken för Guds skull bli den här. Ni kommer inte att ångra er.

 

Och trots att boken säkert innehåller en massa fantastiska citat som skulle vara värde att skriva ner, så är jag för lat för att söka upp dem, för inte kunde jag ju tänka på sånt när jag läste för jag hade ju fullt upp med att läsa den underbara berättelsen. Ett tog jag dock, så jag alltid kommer upp på den sidan när jag bläddrar och det är skrivit i kursiv stil:

 

"Det är en obeskrivlig känsla att vara störtförälskad i en låt."

 

Sen har boken en massa snygga illustrationer innanför, men dem får ni märka själva!

 

Sen så har en låt också en liten roll i boken, den här:

 

 

Så ja, fantastisk bok. Fast det räcker inte. Den var alldeles unfreakingbelivable! Hon har förrsten skrivit en till bok, som kommer ut på svenska nästa år, jippiiieeeee!!!

 

Översättare: Helena Stedman

Originaltitel: Hold Still

Utgivningsår: 2013 (engelska 2009)

Förlag: Rabén & Sjögren

Sidantal: 264

Ålder: 13+

Genre: Livet, Viktigt, Verklighet, Döden

Övrigt: Recensionsexemplar från Rabén & Sjögren, tusen tack!